28 februari
Poff, så har det plötsligt nästan gått två veckor igen sedan jag skrev något.
Förra veckan hade vi praktik, och då var jag på byggnadsavdelningen på Skansen. Det var jätteroligt att få vara på ett nytt ställe och se hur andra jobbar. Det första jag tänkte på var hur lyxigt det var med alla maskiner, stora sågar, fräsar och maskinhyvlar. Allt material gick så fort att ta fram!
Min handledare hette Peter och var jättetrevlig. Jag hjälpte honom att renovera två gamla grindar som hör till en liten gård på Skansen som heter Skogaholm. Grindarna bestod av spjälor av trä uppträdda på en järnpinne som sedan satt i två sidostolpar och ett ganska brett underrede. På den första grinden saknades en spjäla, så då fick jag göra en ny. Det var ett himla meck och det tog ett bra tag innan det blev helt bra. Den första jag gjorde blev dessutom för kort, så jag var ganska snabbt tillbaka på ruta ett igen. Grind nummer två gick däremot bättre. Där var det en sidostolpe och underredet som behövde bytas. Det ska bli kul att de allt på plats i sommar!
Vi var en del på nya Lill-Skansen också, där de håller på och bygger om. Det kommer att bli så himla fint. Hela området är nytt, men nya inhängnader för djuren, ett stort hus med inomhusdjur, en liten damm och en massa hemliga gångar och grottor att leka i. Verkligen fint. Jag önskar jag var barn igen så jag kunde springa runt och leka där.
En dag var jag på Snickerifabriken, som är en gammal snickarverkstad dit besökarna kan gå in och titta. Sören, den gamla farbrorn som jobbar där, visade mig hur man gör bildhuggerier och river faner och berättade om ben- och fisklim. Han var otroligt gullig och snäll. En riktig Pettson. Eftersom man ska ha tidsenliga kläder på sig när man jobbar ute på området på Skansen fick jag gå ner i klädkammaren (där en tjej på Sömnad praktiserade samtidigt som mig!) och låna ett ställ med blåkläder och en sjalett att ha på huvudet. Mycket tjusigt.
Den här veckan har vi en lärare som heter Lars, och vi fortsätter med våra svepaskar. Vi syr dem med granrötter och det är jätteroligt. Men det, som allt annat, är rätt pilligt. Men själva sömmen går ganska fort. Vi har lärt oss några olika sömmar och jag hoppas att jag kommer hinna göra allihopa. Nu i början har jag fokuserat på de lite enklare för att komma igång. Jag har ganska många svep, så det känns som att jag tagit mig lite vatten över huvudet när jag tänker att jag ska hinna göra klart alla. Det är så mycket jag ska göra klart tills projektet börjar!
Jag och Sören i Snickerifabriken.
De två svep jag gjorde idag. Den övre ska bli en kakburk och den nedre en liten saltburk (där ser ni också botten som jag börjat på).
15 februari
På fredag har vi träteoriprov. Så under kvällen har jag och Lina bakat cheescake (vi har cheesecaketävling i morgon!) och repeterat de svenska träslagen och deras latinska namn. Här är några av dem och hur vi kommer ihåg dem:
Lönn - acer platineus (asplatta löv/näsor)
Glasbjörk - betula pubescens (dricker ur glas på puben, och då luktar man pub-essens)
Bok - fagus silvatica (silverbokbög)
Gran - pikea abies (grannen har pietröja och rabies)
Hägg - prunus padus (hugga i med brun spande på finlandssvenska)
Alm - ulmus glabra (finns med i "Majas alfabetssånger")
Klibbal - alnus glutinosa (gluten är det som klibbar i vetemjöl)
Rönn - sorbus aucuparia (akupunktur, det rönner blod och han skriker en aria)
Sälg - salix caprea (någon säljer och man gör ett kap)
Ask - fraxinus exelsior (herrar i frack som röker och då blir det aska)
Den sistnämnda är den bästa. Vi har ungefär lika många till, så vi har lyckats med en hel del. Det har varit en otroligt rolig kväll!
14 februari
Förra veckan gjorde vi spån och basade för att göra spånaskar av efter praktikveckan. Anledningen till att vi förbereder dem nu är att de måste hinna torka ordentligt på mallen. Jögge och Beth hade hämtat hem ett par furustockar till oss som vi tog in och skulle börja klyva. Först på mitten och sedan längs figrerna, tvärs över liksom, så att vi fick plank. Till spånaskar använder man bara ytveden på furun, så kärnveden klöv vi bara bort och la åt sidan. Ytveden klöv vi sedan igen och jobbade sedan på dem med bandkniv, spånhyvel, stöthyvel (alla använde olika sätt) tills de var 2-4mm tjocka. Då stoppade vi in dem i baslådan, som är den stora lådan man stäler över en kokande gryta vatten så att träet ska bli varmt, fuktigt och mjukt (samma som jag gjorde med granbiten till min pallstol). Där skulle den vara i tio minuter innan man kunde böja den runt sin form och spänna fast den.
På torsdagen hade vi även en övningsuppgift inför projektarbetet, nämligen uppmätning. I projektet ingår att man ska göra en uppmätning av ett föremål, och då är det ju viktigt att man vet hur man gör och hur man ska gå tillväga. Så vi hade lite genomgång på det, och sedan fick vi mäta upp en verktygslåda Beth har gjort.
Den här veckan jobbar vi med sammansättningar, främst sinkning. Det finns några olika sätt att göra dem på och vi har gjort provbitar på några av dem. I morgon ska vi börja göra varsin liten låda där någon av dessa ska ingå. Det är pilligt med roligt. Och man måste tänka till ordentligt. Tänker man fel och sätter tapparna åt fel håll så fungerar inte kilprincipen. Det var det första felet jag gjorde, det klassiskaste felet av alla. Under eftermiddagen idag har det mest gått dåligt. Jag har mest suttit och skrikit att jag dör varje gång det har gått fel. Så jag hoppas att i morgon blir en bättre dag på alla sätt.
Längst upp är Lina och Max som klyver den första stocken, Emelie som klyver ytveden på två, ner till vänster är jag som yxar till kanterna och till höger är min första spåna som är ca 2mm tjock.
Ludde böjer sin första basade spåna med hjälp av Beth. Under är min första spåna, basad, böjd och klar.
Verktygslådan och mitt uppmätning av den.
Överst är min första sinkning (som lyckades). Den nedre kallas halvövertäckt sinkning, och som ni ser syns bara sammansättningen från ena hållet. Det är vanligt på bland annat lådor där man vill att framstycket ska ska vara en obruten skiva.
Här ser ni den första sinkningen, den som gick helt fel. Tittar ni på den här och jämför med de ovanför hoppas jag ni ser vad som är fel.
Förra veckan blev det ju sådana enorma mängder spån och som vanligt sopade vi ihop allt i en stor hög på golvet. Hedda, som alltid är med Beth, låg på det mjuka bolstret dagarna i ända. När jag behövde en paus la jag mig där bredvid henne, och jag kan lova att det var riktigt mjukt.
Den här hade Anja med sig som inspiration när vi skulle göra drakarna i höstas. Björn finner det otroligt roligt att gå runt och psyka folk med den. Idag hade han till exempel jämt den i min korg så jag fick med den upp till rummet. Han ska minsann få igen.
5 februari
Om några timmar åker jag till Strömstugan och sover där inatt. Vi har fått in den nya dörren på gamla sidan nu så jag ska åka dit och inspektera den.
Min pall! Så ser den ut just nu, men den ska få ett litet ryggstöd och oljas innan den är färdig. Jag har använt hela granstammar (så kallad stavargran eller undertryckt gran, som växt väldigt långsamt och därför blivit mycket tät och tålig) så man ser årsringarna superfint i tapparna. Som kil använde jag alm, vilken jag också är väldigt nöjd med.
4 februari
I morse visade termometern utanför mitt fönster minus 24 grader. Skönt. Det fanns dessutom frusna vattendroppar på insidan av fönstret. Vi har dock strålande sol!
3 februari
Jag slog ihop benen med sitsen i förrgår, men ni kommer få se bilder på det lite senare (som kompensation sätter jag in en bild på ett karvsnitt jag ska göra på locket till en krympburk). Den basade granen (som ska bli ryggstöd/handtag) har jag inte satt fast än eftersom jag vill att pallen ska torka först. Tyvärr har jag fått några stora oroande sprickor i ena sidan på sitsen, men jag och Jögge tror att det inte är någon större fara om det får torka långsamt.
I helgen har Lina och Emma inflyttnigsfest. Under lördagen ska vi åka på loppisar och antikaffärer och titta på gamla saker och inspireras!
