28 oktober
Jag har fotsatt tillveckningen av min armband för att kunna lägga dem på tork i helgen Nu har jag faktiskt en hel hög. Det är roligt att tillverka sådana små grejer, för det går fort och det känns och syns verkligen att man har gjort någonting. Precis samma sak är det med smörknivarna. Väldigt tacksamt.
Igår kväll hade vi skräckfilmskväll hemma hos Lina med träklassen. Det var jätteroligt, men läskigt förstås. Vi sov alla över också och det var mysigt. Men det såklart inte mycket sömn, så hela dagen idag har alla varit jättetrötta. Tur att vi bara gick till klockan tolv och att det inte var jättetvång på att jobba. Alla var dessutom klara med sina två korgar som var målet för veckan.
Nästa vecka är det höstlov. Först ska jag vara på Strömstugan med familjen under helgen. Sedan åker jag hem och fyller år på onsdagen (tänk att jag redan fyller 20 år!), och på torsdagen åker jag ner till Amanda och Göteborg. Det blir nog en fin vecka.
Nu är det mittimellanväder här. Jag hoppas snön kommer snart. Men helst inte under lovet, för då är jag ju inte här.
26 oktober
Vi knatar på med korgarna. Det är dock lite färre ångestskrik än det var i måndags. Jag är färdig med första korgen och har börjat på nummer två. Den blir ganska liten och får två handtag på sidorna. Jag undrar hur det kommer gå. Det är samma teknik som man använder när man vrider vidjor, det vill säga förjävligt. Men det ska nog gå bra.
Jag har tillverkat fler armband idag som jag ska lägga på elementet på tork över natten. Jag har också krympt fast ett armband på handen. Jag kommer alltså aldrig kunna ta av det. Igår linoljade jag det så att det ska bli lite mer vattenbeständigt. Emelie tyckte jag var lite nördig med mitt armband och mitt grankvistsörhänge. Men jag tycker det är fint!
Jag har tillverkat fler armband idag som jag ska lägga på elementet på tork över natten. Jag har också krympt fast ett armband på handen. Jag kommer alltså aldrig kunna ta av det. Igår linoljade jag det så att det ska bli lite mer vattenbeständigt. Emelie tyckte jag var lite nördig med mitt armband och mitt grankvistsörhänge. Men jag tycker det är fint!
24 oktober
Det är inte bra att tälja när man är trött eller "bara ska fixa till något lite snabbt". Då har man ingen precision, vilket leder till att man skär sig. Två gånger har det hänt idag. Andra gången när jag skulle fixa till ett armband och tälja ner i papperskorgen på mitt rum. Så otroligt klantigt.
Vi har enekorgar den här veckan. Det är rent ut sagt ett helvete. Det man flätar med är kluvna enpinnar, spån, ungefär en halvmeter långa. När man klyver dem är det jätteviktigt att de bli jämna och att man inte låter kvistarna förstöra. Dessutom går enen itne att blöta upp igen, utan har den torkat så är den torr. Så vi måste hela tiden hålla allting fuktigt och utomhus. Det vill säga; Klyver man fel är det bara att kassera spånet. Bryts spånet av är det bara att kassera. Ska man skära till det och skär för mycket är det bara att kassera. Har spånet torkat får man kassera det. Är det för kort får man kassera det.
Så ni förstår. Micke, läraren, verkar vara en hurtig korgmakare och beskrev i början att det brukar bli ett och annat ångest-/argsinta skrik under veckan. Och mycket riktigt.
Jag har börjat producera björkarmband för att sälja på julmarknaden som är under lovet i Leksand. Det är ett par personer från skolan som kommer vara där, så jag kan lämna mina saker till dem eftersom jag inte kommer vara här. Det ska bli jättespännande och se om det går att sälja. Nu första rundan idag är mest en testrunda, och jag har lagt armbanden på elementet under natten för att torka och krympa. Det armbandet jag hade (som jag gjorde för ett år sedan ungefär) tappade jag tyvärr förra veckan när vi dansade. Jag hoppas det kommer fram.
Ungefär såhär långt har jag kommit idag.
Max och Lina.
Armbanden på tork på elementen.
Vi har enekorgar den här veckan. Det är rent ut sagt ett helvete. Det man flätar med är kluvna enpinnar, spån, ungefär en halvmeter långa. När man klyver dem är det jätteviktigt att de bli jämna och att man inte låter kvistarna förstöra. Dessutom går enen itne att blöta upp igen, utan har den torkat så är den torr. Så vi måste hela tiden hålla allting fuktigt och utomhus. Det vill säga; Klyver man fel är det bara att kassera spånet. Bryts spånet av är det bara att kassera. Ska man skära till det och skär för mycket är det bara att kassera. Har spånet torkat får man kassera det. Är det för kort får man kassera det.
Så ni förstår. Micke, läraren, verkar vara en hurtig korgmakare och beskrev i början att det brukar bli ett och annat ångest-/argsinta skrik under veckan. Och mycket riktigt.
Jag har börjat producera björkarmband för att sälja på julmarknaden som är under lovet i Leksand. Det är ett par personer från skolan som kommer vara där, så jag kan lämna mina saker till dem eftersom jag inte kommer vara här. Det ska bli jättespännande och se om det går att sälja. Nu första rundan idag är mest en testrunda, och jag har lagt armbanden på elementet under natten för att torka och krympa. Det armbandet jag hade (som jag gjorde för ett år sedan ungefär) tappade jag tyvärr förra veckan när vi dansade. Jag hoppas det kommer fram.
Ungefär såhär långt har jag kommit idag.
Max och Lina.
Armbanden på tork på elementen.
20 oktober
Tom är så cool. Jag minns när jag såg honom förra veckan (då hade han smidestvåorna) och han verkade så tyst och tillbakadragen. Nästan tråkig. Och det blev automatiskt inställningen när jag kom i måndags. Men så fort han började prata förstod jag att jag fått helt fel uppfattning. Han visade sig vara en ganska munter och positiv person med mycket roliga uttryck och gester. Speciellt en gest där han liksom plockar saker i luften, och med det försöker imitera "linoljetusenfotingen" (en linoljemolekyl är tydligen jättelång) som plockar åt sig syreatomer (oxiderar och torkar). Fantastiskt.
Idag har vi målat gul marmor och målat upp alla färger vi har på en bräda som vi kan använda oss av senare när vi ska färgsätta saker. Pigment på burk har nämligen en helt annan färg än rivna pigment (pigment som blandats med till exempel linolja) som sedan målats. Här jobbar vi nämligen på det gamla goda viset, det vill säga egenblandad färg med pigment tillsammans med något bindemedel och lösningsmedel (exempelvis linoja, mjölk eller äggoljetempera).
Jag har också gjort en kolrosningskniv idag. Ludde hjälpte mig att bryta av en bit av min fulknivs tångel (den biten av kniven som är inne i skaftet. Jag var med andra ord tvungen att ta sönder det för att komma åt den biten jag ville ha.). Sedan slipade jag till den så att den fick en egg. Själva knivbladet är dryga centimetern långt. Jag fick en bit en av Lina som gjorde skaft av. Tyvärr har jag ingen bild på det.
Tom illustrerar känslan "Yes, vilken snygg färg det blev!" om våra fulbrukar som sedan blev snygga efter ett till lager färg.
Här är alla pigment vi använt idag. Totalt 38 stycken.
Pigment i soptunnan.
Idag har vi målat gul marmor och målat upp alla färger vi har på en bräda som vi kan använda oss av senare när vi ska färgsätta saker. Pigment på burk har nämligen en helt annan färg än rivna pigment (pigment som blandats med till exempel linolja) som sedan målats. Här jobbar vi nämligen på det gamla goda viset, det vill säga egenblandad färg med pigment tillsammans med något bindemedel och lösningsmedel (exempelvis linoja, mjölk eller äggoljetempera).
Jag har också gjort en kolrosningskniv idag. Ludde hjälpte mig att bryta av en bit av min fulknivs tångel (den biten av kniven som är inne i skaftet. Jag var med andra ord tvungen att ta sönder det för att komma åt den biten jag ville ha.). Sedan slipade jag till den så att den fick en egg. Själva knivbladet är dryga centimetern långt. Jag fick en bit en av Lina som gjorde skaft av. Tyvärr har jag ingen bild på det.
Tom illustrerar känslan "Yes, vilken snygg färg det blev!" om våra fulbrukar som sedan blev snygga efter ett till lager färg.
Här är alla pigment vi använt idag. Totalt 38 stycken.
Pigment i soptunnan.
19 oktober
Den här veckan har vi måleri med Tom Granat, som är någon slags målarmästare och har varit lärare här i ungefär hundra år. Superrolig och kunnig person. Vi har bland annat målat och gjort mönster med händerna (och resten av kroppen), gjort imitationsmålningar av flambjörk och mahogony, målat fula och fina färger (svårt!) och haft en massa färgteori om linoljefärg.
Idag hade vi en övning när vi fick två burkar och vi skulle måla den ena i den fulaste färgen vi kunde göra, och den andra i den finaste färgen. Det var jättesvårt. Speciellt att få fram en ful färg. Det var nästan omöjligt, för att alla färger var fina på sitt sätt. När vi redovisade burkarna sa Gustav att alla färger är egentligen fina, men det är färgkombinationerna som gör dem fula. Det var ett väldigt bra sätt att formulera det på.
Igår kväll var det medeltidsdans igen! Den här gången borta på den gamla logen utanför Rättvik som Tekla (en i gruppen) äger. Alla hade fina medeltidskläder på sig och jag fick låna en klänning av Emma som går sömnad. Den var i två lager ull, och det behövdes för så fort vi inte dansade blev det kallt. Mat hade vi förstås med oss också, i medeltida stil. Det var allt som allt en väldigt trevlig tillställning!
Här målar vi mönster med både händerna och ansiktet. Max var den enda som inte vågade måla med ansiktet. Från vänster på stora bilden; Emelie, jag, Lina, Ludde och Gustav.
Medeltidsdansen igår kväll med rätt mat och kläder för tiden.
Idag hade vi en övning när vi fick två burkar och vi skulle måla den ena i den fulaste färgen vi kunde göra, och den andra i den finaste färgen. Det var jättesvårt. Speciellt att få fram en ful färg. Det var nästan omöjligt, för att alla färger var fina på sitt sätt. När vi redovisade burkarna sa Gustav att alla färger är egentligen fina, men det är färgkombinationerna som gör dem fula. Det var ett väldigt bra sätt att formulera det på.
Igår kväll var det medeltidsdans igen! Den här gången borta på den gamla logen utanför Rättvik som Tekla (en i gruppen) äger. Alla hade fina medeltidskläder på sig och jag fick låna en klänning av Emma som går sömnad. Den var i två lager ull, och det behövdes för så fort vi inte dansade blev det kallt. Mat hade vi förstås med oss också, i medeltida stil. Det var allt som allt en väldigt trevlig tillställning!
Här målar vi mönster med både händerna och ansiktet. Max var den enda som inte vågade måla med ansiktet. Från vänster på stora bilden; Emelie, jag, Lina, Ludde och Gustav.
Medeltidsdansen igår kväll med rätt mat och kläder för tiden.
13 oktober
Ludde kom upp i träsalen och hade köpt fyra bildhuggarjärn i butiken. Det var tydligen rea. Så Lina och jag rusade dit när vi slutade, och var nästan där i en timme innan vi bestämt oss för vilka vi skulle ha. Jag gick till och med tillbaka en stund senare och plockade åt mig ett till. Sådan lycka!
Jag har efter mycket om och med kommit fram till hur min platta ska se ut. Jag känner mig lite stressad, eftersom jag har mycket att göra. Men nu har jag i princip gjort klart boken, och skissat ur hela texten. Så i morgon blir det min karvsnittskniv och jag. Dessutom ska jag (om jag hinner!) göra nagelsnitt på en av mina krympburkar och göra klart skeden till Kyrre.
Vi hade kör idag. Fantastiskt fint och roligt som vanligt. När vi var klara sjöng jag, Lina, Emelie och Ludde några av sångerna för Jögge som satt och jobbade inne i träsalen. Han blev glad.
Jag har efter mycket om och med kommit fram till hur min platta ska se ut. Jag känner mig lite stressad, eftersom jag har mycket att göra. Men nu har jag i princip gjort klart boken, och skissat ur hela texten. Så i morgon blir det min karvsnittskniv och jag. Dessutom ska jag (om jag hinner!) göra nagelsnitt på en av mina krympburkar och göra klart skeden till Kyrre.
Vi hade kör idag. Fantastiskt fint och roligt som vanligt. När vi var klara sjöng jag, Lina, Emelie och Ludde några av sångerna för Jögge som satt och jobbade inne i träsalen. Han blev glad.
12 oktober
Jag har ju glömt att berätta! Igår var jag och dansade medeltidsdans! De som håller i det hela är ett par stycken som verkar ha dansat det mycket, är aktiva på lajv och medeltidsveckan på Gotland, etc. Det var verkligen jätteroligt. Sättet att dansa är ofta i ring eller på rad. Ibland kan hur många som helst vara med, och ibland är det sagt för hur många dansare det är för. Precis så som man ser på sådana medeltida filmer, ni vet. När de har fest i stora salen med dans. Nästa vecka ska vi åka till en gammal lada, eller loge, och dansa. Då ska vi ha med oss lite "medeltidssnacks" och så ska vi ha på oss medeltidskläder.
Vi har fortsatt med våra karvsnitt på provbitarna. Idag gick vi igenom nagelsnitt, kolrosning och plattskärning. Till nagelsnitten använder man en ganska runt skölp som man gör fjällliknande snitt med. Kolrosningen är egentligen ganska enkel; man skär snitt rakt ner i träet, nästan som att man skulle rista in, och stryker sedan äver med kol som går ner i djupen (tyvärr har jag ingen bra bild på det). Plattskärningen går till så att man skär bort träet runt omkring formen, så att det ser ut som att den står upp lite från träet.
Vi har också fått två uppgifter:
- Göra en mönsterbräda, med kanske en text eller bild, som ska innefatta alla de moment vi gått igenom
- Göra ett mönster eller skrift på ett bruksföremål, exempelvis en slev eller krympburk
Det här ska vara klart till fredag lunch. Så fram tills dess blir det hårt arbete.
Jögge har också haft föredrag ikväll. Han berättade om slöjden, om sig själv och sitt slöjdande, som sitt alterego surolle, och om sina egna verk och idéer. Så otroligt inspirerande och glädjande. Jag satt och log hela föredraget. Och han sa efteråt att det är så roligt att hålla det för eleverna här för att vi är så intresserade. När han pratar om och beskriver hur han med hjälp av träets egna förmåga att svälla vid fuktighet hade byggt ihop en lekplats (inget lim eller spik alltså!), så slutar många lyssna. Men vi gläntingar, vi öppnar öronen extra mycket.
Efteråt var alla inne i något inspirerande rus och jag och Lina satte genast igång inne i träsalen. Lina gjorde en sked och jag fortsatte med mina skisser. Sådan skaparglädje!
Jögge är min nya idol.
Här är några av provbitarna. Jag har gjort hål i dem också så att jag senare kan hänga upp dem tillsammans på ett snöre.
Så långt som jag lyckas komma idag med mönsterbrädan. Jag har skissat och skissat och skissat och provskurit och funderat. Det är inte riktigt bra än, men jag vet ungefär hur jag vill ha det. Jögge vill att jag ska "kill my darlings", och med det menar han ta bort glasögonen under ordet language (ni ser det bättre i bilden under). Vad tror ni?
Till höger har jag gjort plattskärning i lite olika nivåer för att höja upp och få djup. Provskärning på bokstäver och så "my darlings"-glasögonen ovanför.
Spånlocken! Det har varit flera som har tyckt den varit rolig. Fredrik sa att han först inte såg den.
Vi har fortsatt med våra karvsnitt på provbitarna. Idag gick vi igenom nagelsnitt, kolrosning och plattskärning. Till nagelsnitten använder man en ganska runt skölp som man gör fjällliknande snitt med. Kolrosningen är egentligen ganska enkel; man skär snitt rakt ner i träet, nästan som att man skulle rista in, och stryker sedan äver med kol som går ner i djupen (tyvärr har jag ingen bra bild på det). Plattskärningen går till så att man skär bort träet runt omkring formen, så att det ser ut som att den står upp lite från träet.
Vi har också fått två uppgifter:
- Göra en mönsterbräda, med kanske en text eller bild, som ska innefatta alla de moment vi gått igenom
- Göra ett mönster eller skrift på ett bruksföremål, exempelvis en slev eller krympburk
Det här ska vara klart till fredag lunch. Så fram tills dess blir det hårt arbete.
Jögge har också haft föredrag ikväll. Han berättade om slöjden, om sig själv och sitt slöjdande, som sitt alterego surolle, och om sina egna verk och idéer. Så otroligt inspirerande och glädjande. Jag satt och log hela föredraget. Och han sa efteråt att det är så roligt att hålla det för eleverna här för att vi är så intresserade. När han pratar om och beskriver hur han med hjälp av träets egna förmåga att svälla vid fuktighet hade byggt ihop en lekplats (inget lim eller spik alltså!), så slutar många lyssna. Men vi gläntingar, vi öppnar öronen extra mycket.
Efteråt var alla inne i något inspirerande rus och jag och Lina satte genast igång inne i träsalen. Lina gjorde en sked och jag fortsatte med mina skisser. Sådan skaparglädje!
Jögge är min nya idol.
Här är några av provbitarna. Jag har gjort hål i dem också så att jag senare kan hänga upp dem tillsammans på ett snöre.
Så långt som jag lyckas komma idag med mönsterbrädan. Jag har skissat och skissat och skissat och provskurit och funderat. Det är inte riktigt bra än, men jag vet ungefär hur jag vill ha det. Jögge vill att jag ska "kill my darlings", och med det menar han ta bort glasögonen under ordet language (ni ser det bättre i bilden under). Vad tror ni?
Till höger har jag gjort plattskärning i lite olika nivåer för att höja upp och få djup. Provskärning på bokstäver och så "my darlings"-glasögonen ovanför.
Spånlocken! Det har varit flera som har tyckt den varit rolig. Fredrik sa att han först inte såg den.
11 oktober
I morse var det otroligt vackert ner över Insjön. Vi bor ju uppe på ett berg och från oss kan man precis se kullarna på andra sidan, och Insjön nedanför oss, mellan träden. Det kommer bli ännu tydligare när alla löv är borta. Nere i dalen låg i alla fall ett tjockt täcke med dimma. Detta fick jag njuta av på min morgonliga promenad förbi kalhygget uppe på kullen. Frost har det varit nu också ett par nätter i rad. Härligt.
Vi har börjat med karvsnitten (skureut!) och det är minst sagt koncentrationskrävande. När man tittar upp från träbiten känns det precis som när man suttit och skrivit prov i flera timmar och nästan blivit närsynt. Det är svårt att hitta fokus på flera sekunder. Väldigt speciell känsla.
Utsikten från kalhygget.
Vi har börjat med karvsnitten (skureut!) och det är minst sagt koncentrationskrävande. När man tittar upp från träbiten känns det precis som när man suttit och skrivit prov i flera timmar och nästan blivit närsynt. Det är svårt att hitta fokus på flera sekunder. Väldigt speciell känsla.
Utsikten från kalhygget.
10 oktober
I morse hade vi teckning och det var så extremt tråkigt. Jag hade ingen inspiration what so ever och ville bara gå in till träsalen och göra något vettigt. Uppgiften var att teckna av skulpturer inspirerade av växter som fanns i en bok och sedan vidareutveckla skisserna till idéer som man kan jobba med i slöjden. Jag höll på att dö av tristess. Så jag var nog bitter hela förmiddagen.
Men efter lunch kom Jögge och livade upp stämningen. Med honom ska vi jobba med mönsterskäring, eller skureut som han kallar det (skureut är tydligen det gamla svenska namnet för karvsnitt, som kommer från tyskan). Men först måste vi ju ha något att skära med. I vårat starkpaket ingick ett karvsnittsblad, så det har vi skaftat idag. Det var relativt lätt och faktiskt jätteroligt. Jag gjorde mitt skaft ganska litet (jag har ju en liten hand som ni vet) och enkelt. Jag har låtit det stå och dra i linolja också nu på kvällen, och förhoppningsvis hinner det torka tills i morgon så att jag kan provaskära med den. Tyvärr är bladen väldigt stora och tjocka (jag har klagat lite på det) så jag ska antagligen slipa ner mitt ganska mycket.
Jag har slipat min kniv idag också! Det blev riktigt bra faktiskt. I helgen var vi på marknad i Rättvik, och där köpte jag en billig kniv som jag ska öva på (det var inte den jag slipade, utan min riktiga!). Min fulkniv är rostfri, så den är så hårt att slipa. Men det känns i alla fall roligt att det gick bra. Jag visade kniven för Jögge och han sa "det här ska du vara stolt över!". Och det är jag.
Här är mitt skaft!
Fredagens eldning.
Men efter lunch kom Jögge och livade upp stämningen. Med honom ska vi jobba med mönsterskäring, eller skureut som han kallar det (skureut är tydligen det gamla svenska namnet för karvsnitt, som kommer från tyskan). Men först måste vi ju ha något att skära med. I vårat starkpaket ingick ett karvsnittsblad, så det har vi skaftat idag. Det var relativt lätt och faktiskt jätteroligt. Jag gjorde mitt skaft ganska litet (jag har ju en liten hand som ni vet) och enkelt. Jag har låtit det stå och dra i linolja också nu på kvällen, och förhoppningsvis hinner det torka tills i morgon så att jag kan provaskära med den. Tyvärr är bladen väldigt stora och tjocka (jag har klagat lite på det) så jag ska antagligen slipa ner mitt ganska mycket.
Jag har slipat min kniv idag också! Det blev riktigt bra faktiskt. I helgen var vi på marknad i Rättvik, och där köpte jag en billig kniv som jag ska öva på (det var inte den jag slipade, utan min riktiga!). Min fulkniv är rostfri, så den är så hårt att slipa. Men det känns i alla fall roligt att det gick bra. Jag visade kniven för Jögge och han sa "det här ska du vara stolt över!". Och det är jag.
Här är mitt skaft!
Fredagens eldning.
6 oktober
Vi har gjort färdigt trågen (så långt det går i rått virke, förstås) och lagt dem att torka i den stora låren med spån (så att det inte torkar för fort och spricker). Efter den dagliga dosen teori (när vi har Beth så har vi träteori på morgonen och går igenom ett träslag per dag. Hon läser också högt ur en bok om träd.) började vi med ock till krympburkarna vi gjorde för ett par veckor sedan. Jag hann göra klart ett lock och fundera lite på nästa.
Jag har lärt mig att sticka vantar (och sockor) på ett nytt sätt idag. Det kallas magic loop och då använder man en rundsticka och stickar båda vantarna samtidigt bredvid varandra. Det är ett ganska speciellt sätt och man måste tänka efter lite när man ska lägga upp maskorna. Men det känns mycket behändigare än att sticka på strumpstickor, eftersom man slipepr ha en massa stickor här och var, plus att man får dem färdiga samtidigt.
I morgon ska vi på studiebesök till Stora Hyttnäs och Carl Larsson-gården (det ligger precis vid Strömstugan!) på eftermiddagen. På förmiddagen hinner vi nog inte jobba så mycket eftersom vi först har teori och sedan antar jag att den obligatoriska fredagsstädningen tar vid.
Mitt tråg.
Min burk med lock. Snett, fast rakt.
Swedish sloyd knife. Otroligt roligt.
Magic loop. Ni ser de två vant-delarna och sedan öglorna som går ut på sidorna. Inte jättebra bild tyvärr.
Jag har lärt mig att sticka vantar (och sockor) på ett nytt sätt idag. Det kallas magic loop och då använder man en rundsticka och stickar båda vantarna samtidigt bredvid varandra. Det är ett ganska speciellt sätt och man måste tänka efter lite när man ska lägga upp maskorna. Men det känns mycket behändigare än att sticka på strumpstickor, eftersom man slipepr ha en massa stickor här och var, plus att man får dem färdiga samtidigt.
I morgon ska vi på studiebesök till Stora Hyttnäs och Carl Larsson-gården (det ligger precis vid Strömstugan!) på eftermiddagen. På förmiddagen hinner vi nog inte jobba så mycket eftersom vi först har teori och sedan antar jag att den obligatoriska fredagsstädningen tar vid.
Mitt tråg.
Min burk med lock. Snett, fast rakt.
Swedish sloyd knife. Otroligt roligt.
Magic loop. Ni ser de två vant-delarna och sedan öglorna som går ut på sidorna. Inte jättebra bild tyvärr.
4 oktober
Idag började vi på våra tråg. Det är ett hårt och slitit jobb, mycket trä att ta bort och det tar tid. Vi började med att gå till biblioteket där vi tittade på gamla tråg och fick sedan välja ett som vi skulle ha som förlaga till våra egna.
Sedan var det bara att sätta igång. Vi tog de halvstockarna som vi kluvit fram ur aspen vi fällde med Jögge. Eftersom den var lite vriden var vi tvugna att jämna till ytan först med yxan (alla har nu fått sina egna yxor!) och sedan med skrubbhyveln (liten hyvel med rundat blad). Jag bestämde mig för att göra mitt tråg lite större än min förlaga, fast med samma proportioner. Innanmätet högg vi ur med en slas yxa (jag minns såklart itne vad den kallas, men den ser ut som en hacka, afst med rundad yxegg). Mycket effektivt.
Nu blåser det som sjutton utanför. Det har varit en kall dag, men ändå solig. Förhoppningsvis mojnar vinden lite tills i morgon så jag slipper ha så mycket kläder på mig. Tur att det är varmt och skönt inne på mitt rum. Nu sitter jag i mina randiga polarnopyret-långkalsonger. Mysigt.
Här hugger en jätteglad jag ut innanmätet!
Jag och Emelie hittade en film igår med Jögge där han visar hur man gör tråg och slevar. Den är 20 år gammal. Så vi nördade oss under lunchen och tittade på den.
Jag har bestämt mig för att varje dag ta en bild på ett och samma ställe, och det ska jag göra hela året. Sedan ska jag göra en film av alltihopa. Det kommer bli superfint om jag lyckas. Så här såg det ut idag.
Sedan var det bara att sätta igång. Vi tog de halvstockarna som vi kluvit fram ur aspen vi fällde med Jögge. Eftersom den var lite vriden var vi tvugna att jämna till ytan först med yxan (alla har nu fått sina egna yxor!) och sedan med skrubbhyveln (liten hyvel med rundat blad). Jag bestämde mig för att göra mitt tråg lite större än min förlaga, fast med samma proportioner. Innanmätet högg vi ur med en slas yxa (jag minns såklart itne vad den kallas, men den ser ut som en hacka, afst med rundad yxegg). Mycket effektivt.
Nu blåser det som sjutton utanför. Det har varit en kall dag, men ändå solig. Förhoppningsvis mojnar vinden lite tills i morgon så jag slipper ha så mycket kläder på mig. Tur att det är varmt och skönt inne på mitt rum. Nu sitter jag i mina randiga polarnopyret-långkalsonger. Mysigt.
Här hugger en jätteglad jag ut innanmätet!
Jag och Emelie hittade en film igår med Jögge där han visar hur man gör tråg och slevar. Den är 20 år gammal. Så vi nördade oss under lunchen och tittade på den.
Jag har bestämt mig för att varje dag ta en bild på ett och samma ställe, och det ska jag göra hela året. Sedan ska jag göra en film av alltihopa. Det kommer bli superfint om jag lyckas. Så här såg det ut idag.
3 oktober
Jag har spenderat helgen på Strömstugan tillsammans med mamma, pappa och Camilla. Det har varit fantastiskt varmt och soligt och vi har haft det jättebra. En dag åkte jag och Camilla hit och tittade, så hon fick se mitt rum, träsalen, matsalen, och den fina lila promenaden jag försöker gå varje morgon.
På Strömstugan har kakelugnen nu äntligen blivit klar (jag minns inte ens hur länge sedan det var jag kaklade den). Pappa smattade fast kronteglen, efter mycket klurande på hur det på bästa sätt skulle göras, och sedan var det bara att foga. Mamma var moraliskt stöd medan vi andra jobbade på som galningar. Och snyggt blev det!
Sedan åkte mamma och Camilla hem så då var det bara pappa och jag kvar. Men arbetsledartyrann som han är bestämde han att vi skulle dra ett rör genom skorstenen, fylla det runt omkring med cement och värmeculit, och flytta keddyn på plats igen. Så det gjorde vi. På kvällen blev det badtunna.
Nu under dagen var jag ensam eftersom pappa jobbade. Jag sysselsatte mig med att torka rent hela kakelugnen så den skulle vara skinande blank när pappa kom hem. Sedan bar jag in ved och dammsög i hela köket. Pytt i panna till lunch. Sedan åkte jag in till Falun och satte mig på ett fik och karvsnittade lite. Jag vet inte om man får ha kniv på stan, men det råkade jag i alla fall ha. När tidenv ar inne tog jag bussen till Borlänge och därifrån tåg med Emelie (som kom från Uppsala) tillbaka hit. 
Camilla i hängmattan.
Mamma i baljan.
Mormor fyllde år igår så då gjorde jag den här till henne. Hon fick en optimal smörkniv också.
Pappa dansar och ler med nyfogad kakelugn.
