14 februari
Oj oj oj vad tiden går fort.
Förra veckan gjorde vi spån och basade för att göra spånaskar av efter praktikveckan. Anledningen till att vi förbereder dem nu är att de måste hinna torka ordentligt på mallen. Jögge och Beth hade hämtat hem ett par furustockar till oss som vi tog in och skulle börja klyva. Först på mitten och sedan längs figrerna, tvärs över liksom, så att vi fick plank. Till spånaskar använder man bara ytveden på furun, så kärnveden klöv vi bara bort och la åt sidan. Ytveden klöv vi sedan igen och jobbade sedan på dem med bandkniv, spånhyvel, stöthyvel (alla använde olika sätt) tills de var 2-4mm tjocka. Då stoppade vi in dem i baslådan, som är den stora lådan man stäler över en kokande gryta vatten så att träet ska bli varmt, fuktigt och mjukt (samma som jag gjorde med granbiten till min pallstol). Där skulle den vara i tio minuter innan man kunde böja den runt sin form och spänna fast den.
På torsdagen hade vi även en övningsuppgift inför projektarbetet, nämligen uppmätning. I projektet ingår att man ska göra en uppmätning av ett föremål, och då är det ju viktigt att man vet hur man gör och hur man ska gå tillväga. Så vi hade lite genomgång på det, och sedan fick vi mäta upp en verktygslåda Beth har gjort.
Den här veckan jobbar vi med sammansättningar, främst sinkning. Det finns några olika sätt att göra dem på och vi har gjort provbitar på några av dem. I morgon ska vi börja göra varsin liten låda där någon av dessa ska ingå. Det är pilligt med roligt. Och man måste tänka till ordentligt. Tänker man fel och sätter tapparna åt fel håll så fungerar inte kilprincipen. Det var det första felet jag gjorde, det klassiskaste felet av alla. Under eftermiddagen idag har det mest gått dåligt. Jag har mest suttit och skrikit att jag dör varje gång det har gått fel. Så jag hoppas att i morgon blir en bättre dag på alla sätt.
Längst upp är Lina och Max som klyver den första stocken, Emelie som klyver ytveden på två, ner till vänster är jag som yxar till kanterna och till höger är min första spåna som är ca 2mm tjock.
Ludde böjer sin första basade spåna med hjälp av Beth. Under är min första spåna, basad, böjd och klar.
Verktygslådan och mitt uppmätning av den.
Överst är min första sinkning (som lyckades). Den nedre kallas halvövertäckt sinkning, och som ni ser syns bara sammansättningen från ena hållet. Det är vanligt på bland annat lådor där man vill att framstycket ska ska vara en obruten skiva.
Här ser ni den första sinkningen, den som gick helt fel. Tittar ni på den här och jämför med de ovanför hoppas jag ni ser vad som är fel.
Förra veckan blev det ju sådana enorma mängder spån och som vanligt sopade vi ihop allt i en stor hög på golvet. Hedda, som alltid är med Beth, låg på det mjuka bolstret dagarna i ända. När jag behövde en paus la jag mig där bredvid henne, och jag kan lova att det var riktigt mjukt.
Den här hade Anja med sig som inspiration när vi skulle göra drakarna i höstas. Björn finner det otroligt roligt att gå runt och psyka folk med den. Idag hade han till exempel jämt den i min korg så jag fick med den upp till rummet. Han ska minsann få igen.
Förra veckan gjorde vi spån och basade för att göra spånaskar av efter praktikveckan. Anledningen till att vi förbereder dem nu är att de måste hinna torka ordentligt på mallen. Jögge och Beth hade hämtat hem ett par furustockar till oss som vi tog in och skulle börja klyva. Först på mitten och sedan längs figrerna, tvärs över liksom, så att vi fick plank. Till spånaskar använder man bara ytveden på furun, så kärnveden klöv vi bara bort och la åt sidan. Ytveden klöv vi sedan igen och jobbade sedan på dem med bandkniv, spånhyvel, stöthyvel (alla använde olika sätt) tills de var 2-4mm tjocka. Då stoppade vi in dem i baslådan, som är den stora lådan man stäler över en kokande gryta vatten så att träet ska bli varmt, fuktigt och mjukt (samma som jag gjorde med granbiten till min pallstol). Där skulle den vara i tio minuter innan man kunde böja den runt sin form och spänna fast den.
På torsdagen hade vi även en övningsuppgift inför projektarbetet, nämligen uppmätning. I projektet ingår att man ska göra en uppmätning av ett föremål, och då är det ju viktigt att man vet hur man gör och hur man ska gå tillväga. Så vi hade lite genomgång på det, och sedan fick vi mäta upp en verktygslåda Beth har gjort.
Den här veckan jobbar vi med sammansättningar, främst sinkning. Det finns några olika sätt att göra dem på och vi har gjort provbitar på några av dem. I morgon ska vi börja göra varsin liten låda där någon av dessa ska ingå. Det är pilligt med roligt. Och man måste tänka till ordentligt. Tänker man fel och sätter tapparna åt fel håll så fungerar inte kilprincipen. Det var det första felet jag gjorde, det klassiskaste felet av alla. Under eftermiddagen idag har det mest gått dåligt. Jag har mest suttit och skrikit att jag dör varje gång det har gått fel. Så jag hoppas att i morgon blir en bättre dag på alla sätt.
Längst upp är Lina och Max som klyver den första stocken, Emelie som klyver ytveden på två, ner till vänster är jag som yxar till kanterna och till höger är min första spåna som är ca 2mm tjock.
Ludde böjer sin första basade spåna med hjälp av Beth. Under är min första spåna, basad, böjd och klar.
Verktygslådan och mitt uppmätning av den.
Överst är min första sinkning (som lyckades). Den nedre kallas halvövertäckt sinkning, och som ni ser syns bara sammansättningen från ena hållet. Det är vanligt på bland annat lådor där man vill att framstycket ska ska vara en obruten skiva.
Här ser ni den första sinkningen, den som gick helt fel. Tittar ni på den här och jämför med de ovanför hoppas jag ni ser vad som är fel.
Förra veckan blev det ju sådana enorma mängder spån och som vanligt sopade vi ihop allt i en stor hög på golvet. Hedda, som alltid är med Beth, låg på det mjuka bolstret dagarna i ända. När jag behövde en paus la jag mig där bredvid henne, och jag kan lova att det var riktigt mjukt.
Den här hade Anja med sig som inspiration när vi skulle göra drakarna i höstas. Björn finner det otroligt roligt att gå runt och psyka folk med den. Idag hade han till exempel jämt den i min korg så jag fick med den upp till rummet. Han ska minsann få igen.
Kommentarer
Postat av: Krister
Satt och googlade på sinkade lådor och hoppade till när jag såg den sinkade lådan på bilden. Nu förstår jag ju varför du visade den. Det är fina saker du gör.
Trackback
