9 november
Idag har vi sytt våra knivslidor. Det har tagit både tid och koncentration, som med allt annat. Vi har för det mesta suttit nere i träteorisalen, eftersom vi inte behövt våra bänkar och verktyg så mycket. Det är skönt med lite miljöombyte, även om jag gillar min bänk mycket.
När man gör en knvislida använder man sig av lästen man gjort. Först möter man upp den på fem-sex olika ställen runt om och gör sedan en mall i papper. Den ska vara lite för stor, ungefär tre gånger lädrets tjocklek. Sedan skär man ut sin läderbit och använder en syl att göra hålen med innan man syr (det blir lättare så). Man får blöta upp lädret innan man syr också, så att det blir mjukt och lättformligt. När man har sytt ihop hela (och blött upp den igen så att hela är genomblöt) kan man trä på den på lästen och låta den torka där för att få rätt form.
Här är min slida med skomakarsöm (man har två nålar och stygnen går om varandra hela tiden så att det blir täta och starka sömmar).
Jag beställde den här fins lyktan häromdagen och var idag och hämtade den. Så himla fin! Och det kommer bli fantastiskt när jag kan gå omkring med den här i mörkret.
När man gör en knvislida använder man sig av lästen man gjort. Först möter man upp den på fem-sex olika ställen runt om och gör sedan en mall i papper. Den ska vara lite för stor, ungefär tre gånger lädrets tjocklek. Sedan skär man ut sin läderbit och använder en syl att göra hålen med innan man syr (det blir lättare så). Man får blöta upp lädret innan man syr också, så att det blir mjukt och lättformligt. När man har sytt ihop hela (och blött upp den igen så att hela är genomblöt) kan man trä på den på lästen och låta den torka där för att få rätt form.
Här är min slida med skomakarsöm (man har två nålar och stygnen går om varandra hela tiden så att det blir täta och starka sömmar).
Jag beställde den här fins lyktan häromdagen och var idag och hämtade den. Så himla fin! Och det kommer bli fantastiskt när jag kan gå omkring med den här i mörkret.
Kommentarer
Trackback
